Cajsa på Facebook

Vilken rolig dag vi hade i onsdags! Jag anordnade min första Sponsortävling: Cajsa Persson Trophy där jag bjudit in mina sponsorer som ett tack för deras stöttning. Det var jättekul att träffa allihopa och jag är så glad att de tog sig tid att ställa upp. Vi körde tremanna lag där man räknande de två bästa poängen på varje hål, vi hade närmst hål på 5, 10 och 16, och på hål 3 fick man gissa hur långt man trodde att man slog sin drive sedan mätte jag upp dom och den som kom närmst vann. Utmed golfbanan hade jag också gjort en tipspromenad om mig själv, tänkte att de kunde vara kul för mina sponsorer att lära känna mig lite mer. Så en jättelyckad dag och alla verkade nöjda :) 

Anders Hassel - PacsOn, Anders Rudgård - Birdieligan, Ann-Catrin Sveningson - privat sponsor, Drazen Crnoja - Concret

Tage Holmqvist - Birdieligan, Lotta Lantz - Birdieligan, David Södelind - Concret

Bror Hildingsson - Birdieligan, Lotta Lindelöf - Handelsbanken, Kenth Carlsson - Birdieligan

Bengt Kinell - Birdieligan, Ingegärd Cederholm - Birdieligan, Lars Lorentzon - Birdieligan. ÅRETS VINNARE :D 

  

  

Är så tacksam över det fina prisbordet som jag kunde ställa upp med tack vare mina sponsorer. STORT TACK till Hemmahallen, PacsOn, Karl H Ström, Concret, Nordic Wellness, Stora Enso, Daily Sports, Jönköpings GK och till sist Annie Johanssons Hembageri som ställde upp med gofika under hela dagen. Tacktacktack! 

Hoppas vi ses nästa år igen! 

Det är med så mycket blandade känslor som jag åker hem till Sverige igen. Det har varit en otroligt tuff vecka, och nu efteråt känner jag mig ganska tom. Jag gick 74-75-73 och missade cuten med två slag. Sammanfattningsvis så slog jag bollen bra men hade så svårt att scora. Der berodde på en mix utav osäkerhet, halv dåliga beslut och hatar att säga det men kändes som om det inte ville sig liksom. Jag kämpade verkligen för varje slag och gjorde mitt bästa men vissa veckor är golf svårt och det var himla typiskt att det råkade vara denna veckan. Efter sista varvet, när jag insåg att jag inte skulle klara det så blev jag först ledsen, sen gick mina känslor över i att det var okej för att jag gjorde allt jag kunde, men nu efteråt känns det tomt. Jag ville ju det så himla gärna. Men som med allt, så gäller det att lära av sina misstag och gå vidare både starkare och bättre. Jag är verkligen så glad att jag åkte och hade en himla rolig vecka, jag njöt av banorna, spänningen och att sätta mig själv utanför min komfort zon. Jag hade en fantastisk veckan med min assisterande coach, hon hade inte sett mig spela sedan EM i Österrike 2015, och hon sa att det var stor skillnad på mitt spel då och nu. Och att jag verkligen har fått ordning på närspelet, spelsätt och att jag absolut platsar bland de bästa. Så hon sa att fortsätter du att jobba i denna takten kommer det komma, och passa på att njuta av den resan och se dig själv som en bra golfspelare. 

 

Tog en screenshot av vädret förra veckan men den måste försvunnit, så tog en från idag. Men iaf vädret var mellan 39-47 grader varje dag, så det var absolut en kamp mot hettan också. Så lite kul nu när vi är tillbaka i LA och vi tycker nästan att de är kallt med 30 grader, konstigt hur man vänjer sig haha

KRAM

Imorgon börjar vi, åh det ska bli så kul! Jag gillar verkligen alla tre banor, de är längre än vad jag är van vid men ser det bara som något positivt. Det är drive från tee på alla hål utan tre, förutom par 3 då, stor skillnad från LET/Access. Greenerna har lite små onduleringar, men inga större svårigheter så. Player banan har vissa avrinningsytor man måste tänka på, men verken Dinah eller Palmer har det. Dinah är nog den svåraste banan av de tre, där måste man planera sina utslag för att ge sig det lättaste slaget in mot green. Så det känns som om jag har bra kontroll på de tre banorna, tycker slagen sitter okej och mitt största fokus denna veckan kommer vara fearless & patience. Går ut 8.55/17.55 svensk tid imon på Gary Player banan och har min assisterande coach Pina med på bagen. Eller ah, alla åker golfbil, så hon får köra iaf ;) Livescoringen hittar ni här: https://qs.lpga.com/tourn/?tourn=0019&season=2017

Jag var nervös när jag ställde mig på rangen imorse, jag mådde nästan illa. Vilket är jättekonstigt för jag skulle bara spela in, men de var något med atmosfären. Klockan var 6.45 när vi kom till rangen och den var redan full med massa tjejer som är här med samma mål som mig i veckan. Nästan som en spänd känsla, och den gjorde mig helt nervös. Skrattade typ åt mig själv, men känslor kan man inte styra över och de var där så det var bara att acceptera det och köra på ändå. 7.30 gick vi ut och banan var fantastisk, bra tees och bra greener. Det är bermuda gräs, och ruffarna blir så sjukt tjocka, men där ska vi ju inte vara ändå ;) Spelet kändes iaf bra, slog bollen okej och tyckte att jag fick en bra känsla för banan. 

Imorgon spelar jag Dinah Shore klockan 7.10. Har gått in den banan när Martina spelade förra veckan, så spelar nog bara 9hål och åker de sista snabbt med golfbilen. Jag tror verkligen att det handlar om att spara mycket energi den här veckan, inte vara ute för mycket i solen utan vara effektiv och bara göra det man absolut tycker är nödvändigt. Jag är iaf så himla taggad, och njuter verkligen av varje sekund här!

Landade i LA i tisdags och tog tåget ut till Palm Springs där Martina hämtade mig på stationen. Första intrycket: VARMT men åhh så skönt det känns att vara tillbaka i USA, det känns verkligen som hemma. Martina spelade en tävling tis-tor på en utav banorna som vi ska spela i kvalet nästa vecka, så jag gick med 18hål för att gå in banan sen har jag tränat medan Martina spelat. Verkligen perfekt start här borta. Igår, torsdag, körde vi tillbaka till Fullerton, LA där Martina gick i skolan och kommer vara här i helgen. Den största anledningen till det är att det är ca 10grader kallare här, och därmed "skönare" att träna. Så imorse körde vi ut till en klubb och slog bollar på rangen och körde ett ordentligt puttpass. Nu blir det att kolla lite Solheim Cup innan dagens fyspass - det är såå skönt att vara här :) 

 I onsdagskväll åkte vi ut och tog lite bilder i solnedgången: sååå fint. Palm Springs ligger mitt ute i öknen, så det är helt fantastiska vyer och mycket annorlunda landskap än vad vi är vana vid. 

 

Vilket spännande vecka, svingen satt, bra attityd och det räckte nästan ända fram till vinst av Ladies Norwegian Open. Gick 68-72-74 (-2) och gjorde 14 birdies totalt, riktigt kul! Det är klart att en andraplats känns lite surt, men man kan inte påverka hur bra de andra spelar och jag gjorde mitt absolut bästa hela veckan. Nästa gång är det min tur! 

På tisdag åker jag över till USA för LPGA kvalet, jag kan nog inte ens beskriva hur spännande det känns. Jag kände mig lite stressad över det härom dagen, kände inte riktigt att jag hade koll på läget. Men igår förmiddags satt jag och planerade varje dag, inspels tider, kollade över banorna på nätet, vart allt ligger, dubbelkollade biljetter osv. Så nu känns allt bra och jag ska bara packa sen är jag 100% redo. Nu ska jag en sväng till gymmet, efter det massage och sen golfträning hela eftermiddagen: jag älskar mitt liv! 

KRAM 

Imorgonbitti 07.45 går bilen nordväst mot Moss & Rygge Golfklubb i Norge där veckans tävling går. Det är en Swedish Golf Tour tävling med svenska och norska spelare och vi kommer att spela 36hål på torsdag och 18 på fredag. Det är en liten tävling till startfältet men den har 300,000:- i prispengar så en utav de största SGT tävlingarna under året. Jag är alltid taggad på att åka iväg och formen känns stabil, så hittar jag bara mitt mindset utan några konsekvenser kan det bli riktigt bra. 

Jag åker tillsammans med Julia, vilket alltid är superkul! Min mormor & morfar är också påväg i deras husbil, så kommer bli en härlig vecka :) 

Stort tack till mina sponsorer!